Resumé av Tau-uppdraget, såhär långt:
Någonting ovanligt och konstigt händer på planeten Barrabass, trupper överger sina poster eller försvinner mystiskt. Dessutom har fiskansiktena (Tau) visat intresse för planeten vilket är oacceptabelt då planeten har ett strategiskt värde. En Inkvisitor, som aldrig gav oss sitt namn, ger oss i uppdrag att:
1. Ta reda på vad som är orsaken till fenomenen.
2. Ge Tau incitament för att lämna planeten då den tillhör kejsarens imperium.
3. Ta reda på vad som hänt trupperna som försvunnit.
Vi åker två veckor med ett Deathwatchskepp vars kapten är en Black Templar, landsätts med thunderhawk och får med oss 4 bikes och en attackbike (sidovagn med understödsvapen).
Vi måste omedelbart undsätta en postering som anfalls av Kroots (ödlefågelras som Tau använder som närstridstrupp). Vi anfaller på linje med våra fina motorcyklar och nedgör krootsen. Löjtnanten i fortet ger oss information om att deras överste gett sig av till ett annat fort som anropat om hjälp men att de ej hört av honom sedan dess. Han berättar om fenomen och i vilken riktning de förekommit. Efter att ha nyttjat medicinsk assistans ger vi oss av.
Vi blir utsatta för ett bakhåll av lömska fiskansikten i Stealthsuits (rustningar med osynlighetsfält). Under striden sker ännu ett fenomen och alla blir mer eller mindre rädda för de demonväsen som tittar fram ut warpen (dock utan att fysiskt ge sig på någon). Mer pinsamt än farligt för oss marines men fiskansiktena dör mer eller mindre av skräck.
Vi åker vidare lite försiktigt, kommer till ett fält med ruiner. Vi stannar för att undersöka från skogsbrynet men utlöser ett larm som får en Taustyrka bestående av pansar, infanteri och mekaniserat infanteri att reagera. Vi drar oss tillbaka, lurar fienden i ett bakhåll och nedkämpar dem. Vi tar de två ledarna (de i mek-infrustningar som är tokfarliga) tillfånga. Egna förluster är attackbiken samt en rejält skadad Remulus.
Vi kör tillbaka fångarna till utposten, låter medicinsk personal hjälpa Remulus och lämnar Jormund & Fitz-Patrick att vakta fångarna.
Fyra tappra marines kör ut i skogen på de kvarvarande bikes vi har, nu med en multimelta på pakethållaren. Vi undersöker ruiner, vi spanar på en till synes stark imperieställning, vi blir "attackerade" av en skuggentitet som försöker penetrera vårt sinne. Med hjälp av specialutrustning samt Valerius krafter kan vi följa entiteten och finner till sist en mekanisk pryttel som är gammal alienteknik. Den använder Warpenergi för att påverka varelsers psyke och fungerar ungefär som en mina. Vi känner alla att den försöker påverka oss men inte lyckas. Kort diskussion och sedan skjuts prytteln i bitar. Den energin som släpps fri när den sprängs påverkar ickepsykers negativt.
Vi fortsätter resan mot fortet som översten skulle undsätta, stöter på en insektsras (Vespids) som anfaller oss i närstrid varför vi dödar alla insekterna. Sedan kommer vi till fortet som behövde assistans och ser dem bli anfallna. Vi ser att de håller stånd och bestämmer oss för att åka runt för att anfalla fienden i ryggen.
Vi är lömska och smygiga (det är ju trotts allt min karaktär som är chef
) och anfaller stabsplatsen. Vi är framgångsrika och endast en mekinfledare lyckas komma undan. Valerius får sitt ben mycket svårt skadat men är för övrigt i stridbart skick.
Vi hör att fienden börjar omgruppera och lägger oss i nytt bakhåll. 4 stridsvagnar och två transportfordon kommer retirerande i full fart. Vi spränger transportfordonen och skadar en stridsvagn innan de hunnit förbi oss. En bra dag på jobbet!
Vi undersöker stabsplatsen och finner en överlevande som vi förhör. Vi finner också en karta med markeringar, bla med markering på var deras bas ligger. Vi får fram information om var deras ledare verkar vara på väg och beslutar oss om att åka dit med hög hastighet, eftersom det verkar vara ute efter psykminorna och inte planeten.
På vägen dit stöter vi på övervakningsdrones som skjuts i bitar i farten. Strax efter regnar det missiler över området och vi är nära att bli träffade där vi kastat oss i skydd. Mellan första och andra salvan kör vi skyndsamt ut ur området och låter fiskansiktena slösa ammunition på att förinta ett skogsområde.
Vi når bergskedjan och finner var Tau landsatt trupper. Vi lämnar Valerius med motorcyklarna och beger oss upp i berget. Vi finner snart döda fiskansiktessoldater längs stigen, allt tyder på att de dragit sig tillbaka med allvarligt sårade och döende kamrater. Det verkar som om de gått i ett bakhåll.
Vi tar oss vidare, finner imperiesoldater som verkar vara kraftigt påverkade och inte riktigt litar på vad de ser framför sig. De är inte hotfulla och när vi pratar med ledaren tror han att vi är kejsaren. Han verkar ha försökt "starta" en psykmina men ännu inte lyckats. Han har också tagit fiendens ledare till fånga. "Kejsaren" är därför nöjd med soldaternas agerande och ger dem i uppgift att anfalla Taubasen. Vi får ut lite information från Tauledaren, får ut psykminan i det fria och kallar sedan på upphämtning.
Planen för nästa spelning: Vi skall "eskortera" Tau-ledaren tillbaka till sin bas. Därmed kommer vi in i basen och kan anfalla från insidan. Vi behöver dock ha tyngd i anfallet, varför det behövs minst 6 spelare.
"
And there was a firefight!!!"
/F
